Om mig

Jag är fil.dr. i iranska språk vid Uppsala universitet och verksam som översättare vid Dragoman översättningar i Stockholm. Min senaste publikation är läroboken Persiska för nybörjare. Denna bok är utformad så att man ska kunna använda den både som deltagare i en grundkurs på universitetet eller i en studiecirkel och för självstudier. Förutom läroboken har jag även skrivit en grammatik i persiska språket, Modern persisk grammatik (2010) som är den första publikationen i sitt slag på svenska. Grammatikboken ger en utförlig beskrivning av persiskans formlära och satslära, och utkommer i sommar  i en ny reviderad upplaga.

 

Mina forskningsintressen rör sig inom ett tvärvetenskapligt forskningsfält som kallas iranistik. Iranistik är som namnet antyder en samlingsbeteckning på forskning som rör den iranska världens historia, språk, litteratur, religion och konst. Inom iranistiken ligger mina djupaste intressen inom persisk litteraturhistoria och religionshistoria men jag intresserar mig även för iransk kultur och vetenskap under antiken. Mitt intresse för orientalisk litteratur växte fram när jag låg i Uppsala och studerade persiska för professor emeritus Bo Utas.  Jag fängslades av den persiska diktningens djup, bredd och prestige. För perserna har poesin en omätlig betydelse. Identiteten är djupt förankrad i språket och under lång tid har den korta lyriska dikten (ghazal) betraktats som den högsta av alla konstformer. De stora poeterna speglar persernas eget själsliv och sammanför det förgångna med deras nutid.

 

Den förste persiske diktaren som jag kom i kontakt med var Jalal al-din Rumi. Det var som ett kärleksmöte från första stund. Rumi satte namn på mina inre tankar och känslor. Han vägledde mig. Detta möte resulterade i en samling tolkningar som fick titeln Vassflöjtens sång. Rumis poesi är djupt präglad av sufismens mystik och berör ämnen som uppvaknande, exil och hemlöshet. I den sufiska symboliken är vassflöjten en symbol för människosjälen som avskurits från vassriket och längtar efter att återförenas med sitt gudomliga ursprung.  Mitt intresse för Rumi ledde mig vidare till en annan persisk mystiker vid namn Fakhr al-din Araqi, som på 1200-talet verkade som sufimästare i Indien, Persien och Turkiet. Jag har översatt hans prosaverk Gnistornas bok till svenska. Detta storverk behandlar människans vandring på den mystiska vägen och utgör en syntes av Ahmad Ghazalis berusade kärleksmystik och Ibn Arabis spekulativa läror. 
 
Den främste av alla persiska lyriker är 
Shams al-din Hafiz från Shiraz. Hafiz är en monumentalfigur i persiskt kulturliv och hans litterära prestige i sitt hemland kan närmast jämföras med Shakespeares ställning i England och Homeros i Grekland. Han är samtidigt en av de mest svårtolkade författarna i världslitteraturen, vilket kanske är nyckeln till hans breda popularitet. Min tolkningsvolym av Hafiz innehåller en fyllig presentation av diktarens liv, verk och symbolspråk. Min senaste översättning är Nizami Aruzis klassiker Fyra skrifter på svenska. Detta verk skrevs i Samarkand på 1100-talet och innehåller charmerande skildringar av persiska poeter och lärde som Rudagi, Khayyam, Firdausi och Avicenna. Översättningen har utkom 2010 på Atlantis förlag i Stockholm och ingår i serien Atlantis väljer ur världslitteraturen. 
 

Vid sidan om poesi är musik någonting som väcker mitt intresse. Jag lyssnar särskilt på persisk folkmusik, portugisisk fado och spansk tidig musik. Inom den västerländska musiken hör sångerskan Amelia Rodriguez och olika kompositioner av Jordi Savall till mina favoriter. Bland de persiska musikerna sätter jag Darya Dadvar, Gholamhosein Banan och Jalil Shahnaz främst tillsammans med populärsångarna Viguen, Haydeh och Pouran. Haydehs varma röst är helt enkelt gudomlig. Den klassiska persiska musiken är nära förknippad med lyriken och det talade ordet.  Vissa musikstycken skapas helt på improvisation och ibland med utgångspunkt i en dikt av de klassiska mästarna.
 

Min fru, Mana Aghaee, har också intresse för poesi och skriver dikter på persiska. Hennes senaste samling har fått ett lovprisat mottagande från kritiker i och utanför Iran. Det var Mana som öppnade mina ögon för den persiska poesins verslära eller metrik som hon i sin tur lärt sig av sin far.

 

Jag har också smak för bevingade ord och sentenser, alltifrån Ovidius (”Man bör lära även av sin fiende”) till Goethe (”Den som inte kan älska måste lära sig att smickra”) och Maupassant (”En kyss är ingenting och allt”). Persiskan är synnerligen rik på ordspråk och till min favorit hör ”Den som uppvaktar rosen (sin älskade) må känna till dess törne (vassa tunga)”. Ett tänkespråk som är centralt för min livshållning är den forniranska levnadsregeln ”Goda tankar, goda ord, goda handlingar” (humata, hukhta, hvarshta) av Zarathustra. Filosofen, poeten och religionsstiftaren Zarathustra levde i södra Centralasien för omkring tre tusen år sedan. Det centrala temat i hans budskap är att godhet är lyckans grundval och att lycka är livets mening. Till skillnad från Platon är godheten inte transcendent utan kommer till uttryck i en praktisk etik och konkret handling. Zarathustras försvar av människans fria vilja och rättsinne är inspirerande och fascinerande i vår tid.

 

Sist men inte minst har jag ett stort intresse för fotografi. Alla de bilder som ni kan se på min hemsida, de flesta från mina resor, är tagna av mig själv.

Den som uppvaktar rosen må känna till dess törne

Sa'di (1200-talet)