Exlibris

Exlibris är ett konstnärligt utformat bokmärke som innehåller ägarens namn eller initialer och syftar till att för läsaren klargöra vem som äger boken. Exlibris klistras på frampärmens insida och endast i bundna böcker. Ordet ex libris kommer från latinet och betyder fritt översatt ”ur boksamling”.  Många exlibris utförs av skickliga konstnärer och håller hög kvalitet.

 

Bokägarmärken har använts sedan lång tid tillbaka. Det äldsta kända är från ca 1400 f Kr. och har upptäckts i faraon Amenofis II:s bibliotek. Ägarmärket består av fajansplaketter med mörklå inskrifter som  utvisar vem som var ägare till de papyrusrullar som Amenofis förvarade i sitt bibliotek. I Japan lär man ha haft bokägarmärken redan på 900-talet e Kr, men det första riktiga japanska exlibriset gjordes för Tokyo-biblioteket 1872. Exlibris i den form som de numera uppträder går tillbaka till 1500-talet och tidpunkten för boktryckarkonstens första blomstring i Europa. Boktryckarkonsten gjorde nämligen att böcker fick en betydligt ökad spridning och under de följande århundradena var intresset för exlibris utbrett i de stora europeiska kulturländerna och i Skandinavien. Upprinnelsen till intresset för exlibris i asiatiska länder som Japan, Indien och Iran var sannolikt att studenter började resa ut till Europa och återkom till hemlandet med influenser.

 

Sveriges äldsta bevarade exlibris är från omkring 1410 och tillhörde Södermanlands lagman Nils Erengislesson (d. 1440). Detta märke är handmålat i Skoklosterhandskriften till Magnus Erikssons landslag. Det faktum att bokmärkena skapades av tidens främsta mästare på träsnittets och kopparstickets område bidrog till exlibrisintressets snabba utbredning i Sverige. De adliga och inte minst de medicinska bokägarmärkena är talrika under 1600- och 1700-talen. De är lättigenkännliga eftersom de i regel bär släktens vapensköld eller ägarens yrkessymboler. Kungafamiljen har haft särskilda märken för sina offentliga bibliotek och för sina privata böcker. Ett utmärkt referensverk om svenska exlibriskonstnärer är C.M. Carlanders Svenska bibliotek och exlibris.

 

Samlarintresset för exlibris har varit och är ännu stort. Det rymmer många olika dimensioner och förenar människor med olika intressen i en och samma företeelse. Ett exlibris representerar inte bara konst och konsthistoria, utan även personhistoria, grafik och heraldik. 1890 grundades Ex Libris Society i London. I Sverige företrädes Exlibriskonstens alla former av Svenska exlibrisföreningen som är ansluten till Fédération Internationale des Sociétés d'Amateurs d'Exlibris. Lars C. Stolt som varit föreningens mångårige ordförande är renommerad internationellt för sin skriftliga dokumentation och för den förnämliga samling han byggt up av exlibris i eget namn. Ny ordförande sedan 2009 är Olof Reichenberg. Föreningen har sedan 1936 gett ut en rikt illustrerad årsbok med bidrag av framstående kännare på området samt ett uppskattat medlemscirkulär.

 

Exlibrismärkets innehåll och motiv alluderar vanligen på ägarens person, namn, yrke, intressen, hemtrakt eller heraldiska vapen. Ibland bär det även ett motto. Mitt exlibris, som avbildas här till vänster, är utfört av den svenska konstnärinnan A. K. Westin. Persisk historia och mytologi har satt spår i detta exlibris i form av Irans nationalsymbol, lejonet och solen, och berget Damavand vars topp beskrivs som världens mitt i den äldsta iranska litteraturen. Träden, blommorna och fågeln symboliserar mitt intresse för klassisk persisk poesi där trädgården med all dess prakt är ett centralt tema.

 

Bokägarmärket hör givetvis ihop med bokintresse. Mitt boksamlande är i huvudsak inriktat på iranistiken och därför rymmer min samling främst verk om Främre Asiens historia under antiken, persisk klassisk litteratur och iransk religion och mytologi, särskilt zoroastrism.

Den som uppvaktar rosen må känna till dess törne

Sa'di (1200-talet)